Emmie

En gång när jag och några vänner skulle festa så hamnade vi efter många om och men på en fest på Gränsgatan.
Det var en av tjejernas låtsassyster som fyllde år och vi crashade mer än gärna festen.
Vi arbetade oss igenom mängden med folk, det var människor från nåt tysktalande land där så kommunikationsförmågan var ganska låg och dom antagligen ganska besvikna att vi inte röker på lika mycket som i deras hemland (jag drar alla över en kam). Efter några glas med vin var vi hemmastadda och slagit oss till ro i köket.
Där satt en kille som åt nattmat (klockan 22.00) och var sjukt full. Efter ett par tuggor trillar killen ihop och maten hamnar på golvet. Golvet smetades med currysås och ris och handlingskraftig som man var letade jag fram hushållspapper, mer än så tänkte jag inte hjälpa till, men killen var inte riktigt i förstånd till att städa upp så en tjej nära vän till födelsedagsbarnet tar tag i situationen och börjar torka. Hon drar fram det ena städföremålen efter det andra och jag lägger fram en tillsynes helt oskyldig kommentar: "Du är som värsta städerskan".
Efter den kommentaren gick allt åt helvete.

Städtjejen tog jätte illa åt sig av min kommentar och berättade för födelsedagsbarnet som i sin tur berättade för min vän om vilken hemsk person jag var.
Alla vände sig mot mig som om jag sagt att jag diggade tyskarnas insatts i Andra världskriget.
Allt jag sa var att hon såg ut som och betedde sig som en städerska, att hon sedan tar det som en förolämpling, är inte det hennes problem då, hennes fördomar?

Jag som trodde jag var en snäll människa.


Hohoho.

Bild från den aktuella kvällen: